Självklart kan jag berätta mer om min graviditet...
Så om vi börjar från början, detta va inte planerat alls!
Jag skulle byta spiral och tyckte jag va försiktig men tydligen inte försiktig nog.
Kände direkt att något va off och tog ett test och det va redan 1 vecka efter att jag blivit gravid.
Jag hade fått höra 1000 ggr att med största sannolikhet så skulle det bli svårt för mig att bli gravid den dagen jag önskade det pga att jag fått cellförändringar bort opererade från livmodertappen.
Så jag tänkte att jag behöver nog inte oroa mig så mycket för det kommer "ta bort sig själv"
Jag hade FEL!
Men så fort jag fick veta så tänkte jag att "hjälp vad ska jag göra nu?"
Svaret blev att vänta och se hur det går...
Pappan sa jag blir glad om vi behåller det men du får bestämma om du tror din rygg klarar av det
och om det inte blir för tungt.
Jag kände mig ytterst vilse...
Men tänkte att går det så går det och då får jag bara göra det bästa av situationen!
Första tredjedelen av graviditeten va känslofylld och jag va mycket trött.
Jag hade en hel del kramp i livmoderdelen av magen men i det stora hela va jag ok.. =)
Andra tredjedelen av graviditeten bröt min herpes ut i samband med en svampinfektion i underlivet, detta är inget jag gärna skryter med att jag har, det är djävulens sjukdom och gör mig dödligt sjuk!
Jag får utslag och feber och ont i hela kroppen!
Jag va då i Brasilien och träffade killens familj villket resulterade i att jag hamnade på sjukhuset för undersökning eftersom jag inte kunde ta medicin.
Jag och killen satt och väntade och till slut fick jag vänta på en brits och då kommer killens mamma ingående genom dörren, där är det tydligen vanligt att hela familjen går med till doktorn villken undersökning man än ska gå igenom....
Detta va inte så kul för mig, kände mig jätte generad då jag för det första inte kunde prata med henne eftersom vi talar helt olika språk!
Doktorn talade lite engelska och sa att bebisen mår bra men att jag får smärtstillande och en kräm och sen får vi hoppas på det bästa.
Jag va sjuk nästan hela semestern, jag han gå och bada i poolen 1 ggr på 3 veckor!
Fick även höra som så många ggr förr att jag bör förlösas med kjejsarsnitt!
Det va absolut inget nytt eftersom den sjukdomen drabbar mig så pass ofta och så mycket så har jag hört doktorer säga detta till mig varje gång jag varit på kontroll för det sen jag fick det..
Redan innan jag blev gravid!
Kan säga att jag inte varit frisk från någon infektion sen dess...
Har varit hos doktorn upprepade ggr men det jag får höra är att jag ska vänta tills bebisen är ute!
Nu i Tredje tredjedelen av graviditeten så har det varit infektion på infektion men annars helt ok...
Det jag mest reagerade över va att jag fick en tid här i Norge på sjukhuset i Ålesund för konsultation och planläggning av kjejsarsnitt, då jag kom till mötet va det en doktor där som sa:
"överläkaren har sagt att du ska få medicin för din herpes 10 dagar innan beräknad nerkomst och sen föda normalt och hoppas på det bästa!"
Jag var i CHOCK!!!!!!
Överläkaren hade inte läst igenom några journaler om min rygg som jag varit sjukskriven för att jag har så ont i det senaste 4 månaderna, inte sett någon dokumentation på min herpes och tog sig inte ens tid till att komma till mötet som han hade avtalat!
Att han kan med!!!!!!!!
Jag har fått senda journaler hit och dit, ringa och höra vad som tar sån tid tjata och känna mig stressad och fruktansvärt ARG!!!!!!!
Har nu i fredags fått ett brev om att jag ska få ett kjejsarsnitt iaf och jag har fått en ny tid...
Är fortsatt stressad då jag har planerad termin 26/2 och jag ska på planeringsmöte 7/2!
Det är inte för mig att planera! =(
Men jag får bara leva med det....
Men trodde helt att folk som jobbade med gravida kvinnor va mer förstående och att man försöker göra det så bra som möjligt för att mamman inte ska stressas och att läkarna skulle rekomendera olika sätt att föda på, inte bara skriva en rad på ett papper och sen ignorera det som anndra läkare rekomenderat och det mamman vill...
Men men...
Så har det varit för mig....
Gissar att jag kommer få en stressad unge så stressad som jag har varit! :S
Men hoppas bara för allt i världen att den e FRISK!!!!
Pappan e inte det minsta nervös, han har en son på 10 år som bor i Italien med sin mamma som jobbar där....
Nej han e inte en gammal gubbe jag träffat utan bara 28! ;o)
Lite tidigt på jul morgon =)
Tyra e en hejjare på att pussa öron!
Så kom gärna med fråger om du har några så ska jag svara på det! =D
